Järnvägen - Bygg din egen järnväg. Hur gör man?

Här följer några tips gör-det-själv rallaren.
 

1Verktyg
- För att bygga räls och växlar bör man ha en bra vinkelslip. Denna behövs för att kapa räls och andra järnprofiler. 180 mm skiva är bäst.
- En bra elsvets är ett måste för att svetsa ihop rälssektionerna.
- Borrmaskin, helst både pelarborr och handborrmaskin samt borr upp till 12 mm är ett måste.
- En tumstock en penna och några tvingar, nu har du dom viktigaste verktygen.

2 Bygg raka rälssektioner
Min metod att bygga räls går ut på att svetsa ihop ramar av räler och slipers. Vanligtvis är rälerna 5 meter långa och väget 4-7 kg/meter. Väger de mer är mina metoder inte de lämpligaste pga vikt och styvhet.

Min räls kommer från nedlagda torvmossar. Oftast har jag fått rälsen gratis. Det finns fortfarande räls att hitta för den som vill bli rallare.

För en 5-meters ram brukar jag använda 5 slipers. De kan vara antingen av kapad räls (80-100 cm långa bitar) eller de speciella plåtsliprar som ofta kan hittas på mossarna.

Eftersom jag tillverkar raka ramar i stort antal har jag tillverkat en jigg av några plankor. Där fixerar jag två raka räler upp-och-ner mot fasta klackar på 60 cm avstånd med hjälp av kilar.

En slipers placeras c:a 20 cm från respektive rälsända, de övriga tre på jämna avstånd däremellan. Med en tving pressar man ihop räl och slipers och därefter svetsar man ihop rälen och slipern.

3 Bygg svängda rälssektioner
På riktiga järnvägar har man speciella rälsbockningsverktyg. Om man inte har något sådant får man ta till andra metoder.........

När jag skall göra en svängd ram har jag en ungefärlig uppfattning om hur brant svängen skall vara. Jag letar upp två träd vars stammar står mindre än 40 cm från varandra. Rälsändan sticks in mellan stammarna och så tar man tag i andra ändan och böjer försiktigt. Därefter matar man in c:a 20 cm räls och böjer igen. Detta upprepas tills rälen ser ut ungefär som man tänkt sig. Normalt börjar jag med ytterrälen men det spelar ingen roll. Enklast blir det om man tillåter en kort raksträcka i varje ände, c:a 50 cm kan räcka.

När första rälen är bockad skall den läggas ut på sin rätta plats så man ser om krökningen är den önskade. Om justering behöver göras är det alltid lättare att räta ut rälen något än att bocka den mer. När krökningen är den rätta vidtar svetsningen.

Först svetsas fem slipers fast, två stycken 20 cm från respektive rälsände, de övriga på jämna avstånd däremellan. Nu börjar den besvärligaste uppgiften, nämligen att på gehör böja innerrälen så att den får samma radie som ytterrälen ! Efter några års träning har jag blivit ganska duktig på detta moment. Krök, prova, krök, prova och så vidare. När du är nöjd skall rälen svetsas fast. Se till att rälsändarna ligger i rak linje vinkelrätt mot tangentens riktning. Avståndet mellan rälshuvuden skall vara 600 mm vid skenändarna, i skenans krökta del kan spårvidden ökas 5-10 mm. Spänn fast med tving. Mät in spårvidden vid nästa sliper och skruva fast. Svetsa vid första slipern. Mät in och spänn fast vid tredje slipern. Upprepa tills klart. Om du lyckats med ögonmåttet och inte behövt justera för mycket vid inmätningen, så har nu skenan den krökning du önskat. Annars har du nu ett problem !

Innerrälen är för lång och behöver kapas med kapskivan. Borra därefter upp hål för skarvbultarna. Din första krökta skena är klar.

4 Bygg en släpväxel
En släpväxel är betydligt enklare att bygga än en tungväxel. I bilden nedan visas skillnaden mellan de båda typerna av växlar.

I växeln till vänster används tungor för att välja väg genom växeln. De två yttre rälerna löper hela växelns längd i ett stycke. I korsningen löper hjulen på rälsen hela vägen genom det så kallade hjärtstycket.

I växeln till höger används en släpsektion för att välja väg. Tungor och släp är ledade från olika håll. De två yttre rälerna löper ej obrutna hela växelns längd. Därför behövs en konstruktion för att hålla ihop och bära upp växeln. Min lösning på detta problem redovisas nedan. I korsningen kan samma lösning som i tungväxeln användas, men eftersom jag använder dubbelflänsade hjul måste en annan lösning tillgripas. Hjulen rullar på flänsarna över en stålplatta i korsningen.
 

Förklaring till ritningen nedan.
Växelns totala längd är 5,0 m såväl i rakspår som i svängspår.

A. 430 mm lång räl fastsvetsad i båda ändar. Hål för skarvjärn borras i bägge ändar.

B. Rörlig räl 400 mm lång. Kopplad via skarvjärn till A. I rörliga änden glider rälen på slipern med hjälp av dragstången D. B skall kunna röra sig 50 mm, dvs avståndet mellan rakspår och svängspår skall vara 50 mm (G) mellan rälshuvudena.

C. Bärräl, en på varje sida om växeln. Används eftersom växeln annars inte skulle hänga ihop. Längd c:a 2 meter.

D. Dragstången som används för att lägga om växeln. Kopplad till båda släprälerna via ej åtdragna bultar.

E. Som slipers kan med fördel användas räler kapade i lämpliga längder. Rälen A svetsas fast i slipern. Rälen B är kopplad till A via skarvjärnet F. Detta skruvas fast med ej åtdragna bultar.

F. Skarvjärn.

G. Avståndet mellan rälshuvuden skall vara 50 mm för att hjulens flänsar skall löpa fritt.

H. Bärrälerna är utsvängda i ändarna. Nödvändigt om banan trafikeras med dubbelflänsade hjul.

I. Mitt för korsningen används moträler för att förhindra urspåring. Dessa är c:a 60 cm långa och utsvängda i ändarna.

J. Avståndet mellan rälshuvuden skall vara 30 mm för den typ av hjul jag använder, de har en flänstjocklek som är mindre än 30 mm.

K. Korsningen utgörs av en stålplatta vars yta skall ligga 25 mm under rälshuvud (L) samt vara c:a 300 mm (M) x 200 mm (N).

L. Skall vara i samma storleksordning som hjulens flänshöjd, för den typ av hjul jag använder är 25 mm lagom.

M och N. Korsningsplattans storlek, c:a 300 x 200 mm.

O. Spårvidden i kurvan kan med fördel vara lite större än nominell spårvidd. 605-610 mm är lämpligt.

P. Spårvidden skall vara 600 mm (595-605 är ok).

Q. Sliprarna bockas på mitten så att de kan fästas vinkelrätt mot båda spåren.

R, S, T och U. Dessa rälslängder får provas ut från fall till fall. Beror på vilken vinkel man vill att växeln skall ha. Ett riktmått för R och S är c:a 500 mm.

V och W. Eftersom växelns totala längd skall vara 5000 mm blir Voch W 4150 mm långa.